Juli har bjudit på trettiogradig värme och skyfallsvarningar, lätta sommarregn och regnbågsmagi. Mina ögon har öppnats vida av regndroppar vilandes på daggkåpor och lekande svalor i vattenbrynet. Smultron, kantarell, blåbär har kantat mina vandringar till skogs. I sommarkvällarnas stillhet har jag omslutits av vatten ibland varmare än lufttemperaturen. Naturen tar emot mig och jag låter den.

Juli har varit min mest intensiva månad på året. När samhället går på semester utmanas socialtjänsten, där de flesta också är på semester. De vi möter har svårare problembild eller en mer akut sådan. Det märks att utsattheten och konflikterna eskalerar när stödet tunnas ut. Det är både meningsfullt och utmattande att stå i och försöka hjälpa till på bästa sätt.

Med oväntade sjukskrivningar och tuff arbetsbelastning de flesta dagar har det också inneburit mer oförutsägbarhet och beredskap än normalt. Vissa dagar har det varit svårt att få ihop det. Några dagar har det funnits tid att ta pauser och umgås med kollegor som jag annars inte hinner prata ordentligt med. Jag värderar de ögonblicken högt. Det gör arbetet tryggare när vi känner varann bättre.

Jag har varit lyhörd och tagit varje symptom på allvar. Sjukskrivit mig de dagar då kroppen höjt volymen på varningarna. Gått tillbaka till jobbet med mjukare rörelser. Ändå har det varit svårt att hitta återhämtningen. Nu väntar tre veckors semester och jag hoppas att det ska räcka för att orka med, och trivas med, höstens utmaningar.

Livet har inte bestått av så mycket mer än jobb i juli. Några samtal med träningsklienter har det blivit - och det ger mig alltid något extra att leva på länge. På helgerna har jag gett mig extra sömn, skogsbad och vattenbad. En dag prioriterade jag att ta emot en vän och hennes partner på besök och två kvällar mötte jag upp en annan vän i bad och solnedgång. Värdefulla stunder som finns kvar i hjärtat.

Här är några fler värdefulla stunder från juli:

✨ Möta skymningen på berget med horisontens disiga lager framför ögonen.

✨ Att kunna gå en halvtimme tidigare från jobbet. Och med det också hinna hem innan åskovädret brakade loss med skyfall.

✨ Samarbete med kollegor när det egentligen var alldeles för mycket att hantera samtidigt. Att vi fick ihop det tillsammans efter bästa förmåga.

✨ Dagg som glittrar i morgonljuset.

✨ Ett barn som lurade sin förälder för att få ta ett dopp till efter att föräldern precis fått upp barnet - efter tio försök. Jag log med hela kroppen.

✨ Nyckelpigans färger och former och hur det där skalet samtidigt kan vara vingar! Hur kan naturen skapa något så fascinerande? 🐞

✨ När ett känslomässigt svårt möte var klart och jag hanterade det bättre än orosrösten i mig förutspådde. Att landa hem i mig själv efteråt.

✨ Smulton som smälter i munnen.

✨ En kvinna i kimono och korg i handen som gick mot badbryggan i en guldig skymning.

✨ Staplar av trädstammar längs skogsvägen med varje träds unika ringar, storlek och form.

✨ När en vän delade fyra ögonblick från sin dag då hon tänkt på mig. 🥰

✨ Autenticitet i möten, att få förtroenden när människor blir mötta i det medmänskliga.

✨ Knasigheten i att inleda utredning enligt 11 kap 1 § socialtjänstlagen (gamla lagen) och avsluta med att bevilja insats enligt samma paragraf (nya lagen).

✨ Möta upp en vän i sommarkvällen och ta ett kvällsdopp ihop.

✨ Ladubyggnader i faluröda fasader som bär byggnadskonstens skönhet.