Ätbart i naturen januari-februari

Ätbart i naturen under vintern? Ja, året om kan vi finna ätliga växter, bär, svamp m.m. i naturens skafferi. Det kan vara roligt att testa något nytt, och också en viktig kunskap att ha med sig ur överlevnadssynpunkt. Sommarmånaderna och vårens bristande knoppar erbjuder självklart mer än den karga vinterns natur, men också i januari och februari finns ätbara växter i skog och mark.

Om vi tittar lite närmare så kan vi faktiskt se att naturen både ser till att en del bär har en konsververingsförmåga som får dem att hålla länge, och att naturen gärna vill boosta med lite extra C-vitamin och viktiga mineraler för vinterhalvåret. Kanske något att ta lärdom av?

KÄLLOR: Skogsskafferiet.se, Vildplockat av Niki Sjölund och Vildvuxet av Lisen Sundgren.

Björk

Björkens inre bark, det gröna skiktet, kan användas i varm dryck året om. Vårens unga grenar är lättast att använda. Använd så här: skrapa bort ytterbarken, skär barkens strimlor i små bitar, koka i vatten i 15 minuter. Drycken sägs stärka immunförsvaret.

Björkens knoppar innehåller mycket fibrer och kan fylla ut olika maträtter under vintern. Det är också ett bra tips för överlevnad till skogs.

Kråkbär

Kråkbär kan ätas färska, användas i sylt och saft eller blandas med andra bär. De har en syrlig och sträv smak. Smaken kan förbättras om de kokas eller smaksätts med citronsaft. Även frost/kyla kan förbättra smak (funkar att frysa in ett dygn). Bären kan användas till pannkakor, i smoothies, juicer, grytor och soppor. Eller som torkade i granola och gröt.

Precis som lingon och tranbär har de god hållbarhet och står sig därför långt in på året. Plocka helst på snöfri mark. Stjälkarna kan kokas till dekokt för att stärka njurar och motverka diarré.

Bären har viss medicinsk effekt som urindrivande och laxerande medel, för behandling av njursten (drick då som te) och diarré. De ska även ha positiv verkan för hjärta, blodkärl, hjärna och syn. Även sår i munnen kan lindras av gurglande med dekokt på kråkbär.

Kråkbär innehåller antocyaniner och antioxidanter som kan minska risken för kroniska sjukdomar. De innehåller också fibrer, höga vattenhalter och låga sockerhalter.

Kråkbär växer över hela Sverige på öppna marker som hedar, hyggen, myror, klippor, på stränder vid hav eller kala fjäll. De är svåra att förväxla. Växten är släkt med ljung och kan kännas igen på det. Då de är viktiga för fåglar i fjäll- och skogsområden bör vi tänka på att inte plocka allt.

Tall

Tallbarr och unga rötter från tall kan användas hela året. Barken är bäst att ta vara på under vintern, från september till maj.

Tall, främst barren, anses viktig i en överlevnadssituation. Tall är extra rik på C-vitamin med högre halter av det under vintern och ju längre norrut i landet den växer. Tallen innehåller också socker, kalium, magnesium, kalcium, järn, zink och mangan.

BARR

Tallbarr kan med fördel användas som en krydda i mat, enskilt eller i kryddblandningar. De smakar skogligt, och med en ton som liknar rosmarin. Du kan också göra en vitaminboost på ett par nävar tallbar som du kokar i ungefär 20 minuter i en halv liter vatten.

Barren används mot bl a slemhosta, luftrörskatarr, nedsatt blodcirkulation, reaumatisk värk och förkylning. Perfekt medicin för vinterinfluensorna. Det är terpentinoljan som har dessa magiska egenskaper och kan också användas som inhalering vid astma och inflammerade lutfvägar.

BARK

Tallens inre bark kan malas ner till mjöl. Skrapa ur den på vintern från gamla träd. Allemansrätten har dock en regel om att barken inte får tas på allmän mark, du behöver tillåtelse från en privat markägare som har tallar på tomten.

RÖTTER

De smala rötterna från unga tallar går att äta färska eller att torka. De passar extra bra kokta i gryta eller soppa eftersom de innehåller stärkelse.

Ros/nypon

Nyponen, rosbuskens frukt, kan användas året om även när de mörknar. Alla sorters nypon går att äta. Färska eller kanske torkade till nyponsoppa, eller som nyponmjöl. Det går också att göra saft, sylt, marmelad, chutney och ketchup av nypon. Nypon lämpar sig också för att sylta in, pickla, blanda med honung eller att kärnas ur för att stekas med svamp (se recept i Vildvuxet av Lisen Sundgren).

Precis som tallen är nypon rikt på C-vitamin. Nypon innehåller också höga halter av antioxidanter - av typerna flavonoider och betakaroten, samt omega-fettsyror. Nypon stärker immunförsvaret och anses kunna minska oro, sömnsvårigheter, stress och lindra förkylning. det är också bra för matsmältningen.

Alla sorters nypon är ätliga, men de bör växa en bit från trafikerade vägar för att inte ha tagit upp för mycket gifter från luften.

Tranbär

Tranbär har en smak som liknar lingon och kan användas på i stort sätt samma sätt: som sylt, saft, géle, dryck eller i paj. Torkade tranbär är perfekt som snacks.

Innehållsmässigt påminner de om blåbär med riktliga mängder anioxidanter och C-vitamin liksom kalcium, magnesium och kalium. De har lång hållbarhet utifrån att de har självkonserveringsämnet bensoesyra.

Eftersom tranbären håller över vintern kan de också skördas när snön smält undan. De mår bara bra om de fått sig en frostknäpp innan skörd. Tranbär är sura, men smaken är bättre om de skördas efter en tid under snö.

Tranbär växer gärna där vitmossa finns. Myrar och kärr erbjuder den öppna och våta marken de trivs i.

Tranbär är känt för att hjälpa mot urivägsbesvär, som t ex urinvägsinfektion. Ät dock inte tranbär om du tar läkemedlet Waran, det motverkar upptagningen.

Lind

Lindens rödaktiga vinterknoppar/skott kan plockas och ätas från höst till vår, ungefär september till maj. De är lite svårare att hitta men ändock ätligt. Använd knopparna i sallad. Lind innehåller glykosider som kan ha lindrande effekt på infektioner och verkar febernedsättande.

Linden finns i tre olika varianter i Sverige. Skogslinden är vanligast, bohuslind mer sällsynt (och OBS! fridlyst). Parklinden är hybriden av dessa som är odlad, främst i städer. Lind växer gärna i ädellövsskog, vid bergsbranter och skogsbryn.

Hundkäx

Hundkäx har genom sitt höga energivärde en viktig funktion i ett överlevnadsläge. Annars är det kanske inte den roligaste smaksättaren. Roten är den del som har högst energivärden, extra högt under vinterhalvåret. Smaken är dock mycket besk vilket minskar om den kokas flera gånger. Att använda roten i soppa och låta den koka in ordentligt är ett bra knep, också för att underlätta för kroppen att smälta den.

Hundkäx växer gärna i lundar och glesa skogar, på öppen mark. Den kan lätt förväxlas med några verkligt giftiga växter: sprängört, odört och vildpersilja. Plocka med försiktighet. Hundkäxroten känns igen av att den doftar svagt av morot.

Har du ätit något av detta? Blev du nyfiken?

Minska dina matkostnader - spara pengar och matsvinn

Matpriserna stiger, med andra ökande kostnader. Det är en tuff tid för många, och framför allt de redan utsatta hushållen. Samtidigt är matsvinnet en av de största miljöbovarna. I västvärlden äter vi generellt sätt mer än vi behöver, mycket av det vi inte behöver och kastar bort näringsrik mat för tidigt. Kanske kan den ekonomiska krisen ge oss motivation nog att vända det?

Att ta vara på det jag har, rädda matsvinn och tänka i säsong har sparat mig många kronor genom åren. Framför allt i tider av ekonomisk nöd. Därför vet jag att just ekonomin har en central roll i att ställa om. Svåra tider har gett mig insikter för att anamma en mer hållbar livsstil permanent. En riktig inspiratör i billig och hållbar mat är Portionen under tian - Hanns kokböcker är lätt värda sina kronor, för du sparar in dem dag för dag.

Här kommer några tips på hur du kan minska dina och miljöns kostnader för mat.

Få en överblick - och planera

Skaffa dig en överblick

Hur ser din matkonsumtion ut? Hur ofta handlar du? Vad handlar du? Vad kostar det?

Finns det andra sätt att organisera matinköp och matlagning som skulle spara pengar? Går det att byta ut vissa livsmedel till billigare alternativ som ändå ger näringsrika måltider?

Planerar du för mellanmål eller gör du småinköp? Sockersug och liknande beror ofta på att du inte får tillräckligt med näring av måltiderna under dagen. Det går att förebygga med planerade mellanmål och näringsrika måltider.

Planering

Gör en veckomatsedel. Skriv en inköpslista och håll dig till den.

Inventera

Vad har du redan hemma? Vad kan du göra av det? Använd det i första hand. Skriv upp vad du har i frys, skafferi och kyl. Använd appen NoWaste in du vill ha lite hjälp på traven.

Ät mer vegetariskt

Vi äter i genomsnitt mer kött än vi faktiskt behöver, och framför allt den manliga delen av befolkningen pga normer, så försök att minska ner på köttet och öka grönsaker och olika former av baljväxter i din kost. Det gör stor skillnad både för hälsa, plånbok och miljö. Välj grönsaker och kryddor från frysdisken, och odla själv (mer om det längre ner).

Laga storkok

Fyll kyl och frys med matlådor! Det går lätt att variera så att du har några olika alternativ under veckan. Köp större förpackningar och gärna frysta varor och tillaga det till veckans matlådor.

Rädda matsvinn

”Bäst före - ofta bra efter”

Har du sett den märkningen? Mat är ofta bra länge efter bäst-före-datumets slut. Använd dina sinnen: hur ser konsistensen ut, luktar det okej, smakar det okej?

Frys in

• Många livsmedel går att frysa in för att förlänga datumet.

• Bröd, bär, ägg, grädde, grönsaker (som inte har så högt vatteninnehåll), ost, smör, pajdeg, sylt och marmelad och mycket mer.

• Majonnäs, ris och potatis bör vi inte frysa in.

Förvara rätt

• Förvara mat så att det håller längre. T ex kan olika frukter påverka varandras livslängd. I detta inlägg om minskat matsvinn kan du läsa mer om hur olika livsmedel bör förvaras.

Fräscha upp

Några enkla tips, men googla gärna vidare för en uppsjö av tips:

• Torrt bröd blir som hembakt om du fuktar det med vatten och värmer i ugn, 200 grader i 10 min. Det går också att göra krutonger av torrt bröd.

• Stek ledsna äpplen i kanel så får du ett gott tillbehör till frukost eller som snacks.

• Häll kokande vatten över gårdagens pasta.

• Förvara citroner i kallt vatten.

Laga svinnsmarta recept

Festa loss på rester med härliga svinnsmarta recept. Några exempel:

• Bananpannkaka

• Grötbröd

• Restpizza eller restpaj (det är precis vad det låter som, bara fantasin sätter gränserna)

• Pastagratäng

• Soppa på gröna blad, tex grönkålssoppa.

• Mixa ihop bönor/kikärtor med gröna blad och gör egen pesto, sås eller pålägg till smörgåsen som både är gott och fullt av näring.

Rädda matsvinn från restauranger och butiker

• Matsmart säljer varor med kort datum, rejält nedsatt pris och i större förpackningar. Här finns pengar att spara kanske framför allt för barnfamiljer men egentligen för alla - speciellt bra utbud med basvaror.

• Apparna Karma, TooGoodToGo och ResQ erbjuder svinnkassar eller svinnvaror från både restauranger och butiker. Du kan se på en karta vad som finns att rädda i ditt närområde och boka i apparna. ResQ finns mest i större städer men de andra finns iaf etablerade i min småstad.

• Kolla i svinnlådorna i matbutikerna. Där finns varor nedsatta med ca 30-70 %. Här i Eskilstuna har jag sett dessa både på Willys, ICA, Coop, City Gross och Lidl.

Håll koll på extrapriser

• Håll koll på extrapriser och planera veckans matsedel efter det. Matpriskollen är en app med alla lokala butikers erbjudanden där du kan söka både på vara och jämföra butikernas priser.

• Gå med i kundbklubbar som ICA Stammis och Willys+. Då får du tillgång till både regelbundna rabatter och rabattkuponger.

• Prenumerera på mailutskick från olika matbutiker. På måndagar brukar dessa skickas ut. Planera gärna veckans mat efter de bästa erbjudandena (och vad du har hemma).

• Köp billiga livsmedel. Konserver, olika former av kål, frysta grönsaker och rotsaker är sådant som i regel alltid är billigare än annat. Dessa har ett oförtjänt tråkigt rykte - allt handlar om vad vi gör det till. En grönsaksgryta fylld av smaker med lite extra smak från kryddor och kanske vitlök - svårt att tänka att konserverna är tråkiga då!

Ät efter säsong

Råvaror i säsong är ofta billigare. Ju större tillgång desto lägre pris brukar stämma rätt bra. På Instagram kan du följa chrissans.se eller fransverige.se för att se vad som är i säsong månad för månad.

Plocka mat i naturen

Med allemansrätten har vi tillgång till stora mängder gratis mat. Svamp, blåbär, nässlor, lingon, hallon, kirskål, lök av olika slag… Kolla in Skogsskafferiet för mer inspiration. Tipsar också om böckerna Vildvuxet av Lisen Sundgren och Vildplockat av Niki Sjölund.

Exempel på naturmat:

• Maskrosmarmelad

• Granskottssirap

• Hemmagjord sylt

• Syrensaft (går lika bra med t ex fläder)

• Ogräspaj med kirskål

• Nässelsoppa

• Svampsmörgås (och andra svamptips)

• Nyponsoppa

• Frukt- eller bärpaj med rabarber, jordgubbar, hallon, blåbär, äpplen. Här är min favorit.

• Rårörda lingon

• Plommonkompott

Kanske en pesto på ramslök eller eget örtsalt? Ta en sväng till närmsta skog eller grönområde och leta rätt på maten som är helt gratis!

Här hittar du en guide till ätbart i naturen, med både örter och andra skatter.

Gör egen mat och odla själv

Se över vad du äter mycket av, och fundera på om det är något av det som går att göra själv, eller odla själv. Några saker jag själv har fastnat för:

• Baka eget bröd - både godare, billigare och mer klimatsmart. Jag har helt fastnat för nattjäst bröd och detta recept från Underbara Clara står sig bäst genom många år av helgfrukostar med hembakt bröd. Det är också betydligt enklare än man tror att baka bröd.

• Gör eget bordsmargarin.

• Gör egen buljong av grönsaksrester och skal.

• Odla dina egna grönsaker - även på vintern kan du t ex odla kål i olika former. Här kan du se vad som rymdes på min 5 kvm stora balkong i somras. Annars är Sara Bäckmo (Skillnadens trädgård) en stor inspiratör för odling året runt.

Har du några tips för att hålla nere matkostnaderna och minska matsvinn?

Plocka vilda växter - läkande örter och ätbart

Under några år nu har jag fascinerats av det enastående skafferi som naturen erbjuder. Ätbara växter och bär och kanske framför allt växter med läkande egenskaper. Jag har haft turen att känna några personer som har den läran med sig från förmödrar. För det finns något särskilt i historien om de kvinnor som skapade magi med växter, men som brändes som straff för sin ’galenskap’. Det som nu är vetenskap. Låt oss ta tillvara den magi och visdom våra förmödrar fann i skog och land. Det finns så mycket att upptäcka. Här är en bråkdel av det jag lärt mig de senaste åren.

Rölleka, tusensköna, björk, groblad, (okänt), groblad och björk.

Läs på innan du plockar vilda växter

Innan du ger dig ut och plockar är det viktigt att ta reda på vad som gäller, lära dig kännetecken och hitta säkra källor för vad du får plocka och vad som är ätligt och vad som är giftigt. Giftinformationscentralen är en viktig källa att ha med sig. Använd också dina sinnen, och träna upp dem. För i grunden har vi med oss varningssignaler i kroppen som kan ge oss information - men är vi inte vana behöver vi träna upp den förmågan.

Tänk också på allemansrätten, som Lisen Sundgren beskriver så bra: “att inte störa och inte förstöra”. Hennes sammanfattning:

Böcker om vildvuxet och vildplockat

Böcker är den bästa och säkraste källan till kunskap. Antikvariat och loppisar är fyllda av gammal visdom i ämnet örter och medicinalväxter. Mina bästa källor är fyndade second hand.

En del nyare böcker, som samlat ny och gammal kunskap, har också hittat hem till mig. Exempelvis ”Vildplockat” av Niki Sjölund och ”Vildvuxet” av Lisen Sundgren. Nyligen klickade jag hem ”Häxans trädgård” av Hella Nathorst-Böös som jag varit sugen på ett tag. Den är fantastisk! Så mycket kunskap och kraft som återupplivas i kvinnokraften.

Har du fler tips? Kommentera gärna.

Källor på nätet

Svenska örtasällskapet är en ideell förening som vill sprida kunskap om örter och dess nytta samt uppmuntra till ekologisk odling av dessa. På deras hemsida finns mycket bra information och inspiration samlad.

Ute i naturen brukar jag använda Google Lens. Verktyget där du kan söka med hjälp av foto. Du hittar det i form av en kamera i Google-appen i sökfältet. MEN det är alltid bra att läsa på lite innan, så att man har kännetecken som lukt och form. Lukt är sånt som Google inte är så bra på ;)

En annan hjälpsam väg är att fråga i gruppen ”Vilken växt” på Facebook eller dylika grupper. Sök gärna efter t ex kännetecken i gruppen innan du ställer din fråga. Eller namnet som Google Lens ger, så kan du verifiera om det är rätt. Kanske har någon redan frågat samma sak.

Vildplockat - för att äta och läka

Några tips när du ska ge dig ut för att plocka:

• Ta med dig en liten sax eller sekatör, gärna en korg om du har eller några papperspåsar eller fruktpåsar i tyg eller nät. Lägg olika sorter i olika påsar så du inte förväxlar dem.

• Plocka helst längre in i en skog, längs vattenstråk eller vid en äng osv. Undvik (hög)trafikerade bilvägar eller stadsmiljöer för att slippa oroa dig för att få i dig sånt kroppen inte mår så bra av. Det mesta kan kroppen ändå rena bort, kom ihåg det men utmana inte ödet.

• Plocka bara det du behöver, lämna kvar resten och sprid gärna dina plock istället för att rensa helt på samma plats. Lämna alltid något kvar så att det kan fortsätta växa.

• Om du ska plocka nässlor eller vassare växter behöver du ett par rejäla trädgårdshandskar eller läderhandskar.

• När du ändå plockar är det smart att ha med sig en soppåse för att också plocka skräpet som tyvärr alltför ofta ligger i dikesrenar och skogsvägar där örterna vill växa fritt.

Harsyra.

Ätbara växter

Så vad kan man plocka?

Allt möjligt! En källa som kan ge tydlighet i ätbart eller giftigt är Giftinformationscentralen. Mycket viktig källa för dig som är nybörjare!

Det som ses som ogräs är många gånger ätbart. Det har ofta till och med läkande egenskaper.

Maskros är inte bara ogräs.

Ogräs, blad och lök

Harsyra finns det gott om, och kan ätas precis som de är till sallader, som garnering på smörgås eller till desserter. De ger en härlig syrlig touch.

Kirskål kan man använda likt spenat. I sallad, grytor, soppor, smoothies eller fräst i panna. De späda bladen är mindre beska i smaken. Om du tycker att det är för beskt kan du blanda upp det med vanlig spenat, t ex i en stuvning.

Maskrosor går att göra mycket gott av. Som sirap eller marmelad. Bladen passar fint som sallad, t ex för att ersätta ruccola. Knopparna går att lägga in i ättikslag och använda i sallader.

Lök finns i många olika varianter vilt växande i naturen. Ramslök, vitlök, gräslök, skogslök/kajplök. Akta så att du inte förväxlar ramslök med liljekonvalj bara!

Skogslök/kajplök.

Saft, sylt, sirap och sorbet

Syren kan du göra både saft och sirap av - eller sorbet! Liksom fläder. Fläder och syren kan också användas som garnering och gör alla slags bakverk och desserter extra vackra, speciellt om du kanderar dem. Eller så gör du ditt alldeles eget syrensocker. Syren smakar liksom rosor lite parfymaktigt om man inte balanserar upp med t ex socker (och kanske även citron). Även älggräs går att göra saft på - och säkert mycket mer.

Syrénens vackra lila blommor går att göra en blomstrande saft av.

Läkande växter - för invärtes och utvärtes åkommor

Många mediciner har sin grund i naturliga växter. Det betyder inte att de ersätter läkarvård, men vid mindre åkommor kan det vara bra som egenvård. Här tipsar jag om några favoriter som jag brukar hålla utkik efter.

Vattenmynta, gråbo, johannesört.

Johannesört är sårläkande, antiseptisk och inflammationshämmande för blåmärken, brännskador, vrickningar och ledvärk. Ämnen i örten har kramplösande effekt och kan främja matsmältning. Använd som olja eller salva. Johannesört har antidepressiv, balanserande och lugnande effekt och stärker även nervsystemet genom förbättrad koncentration. Om du som jag är känslig för väderomslag kan Johannesört vara din vän.

Gråbo (snarlik malört) är utmärkt för te och att göra rökelse av. En infusion hjälper mot gaser, förstoppning och stärker levern.

Mynta stärker immunförsvaret. Drick som infusion/te när du är förkyld eller trött. Det hjälper också matsmältningen. Kan användas i ångbad mot hosta. Mynta finns i många olika sorter i naturen, t ex vattenmynta och kungsmynta.

Kungsmynta.

Björkblad kan användas i te och oljor. Massera oljan gjord på späda björklöv som dragit i rapsolja på muskelsmärtor, reumatism och artrit. Den verkar också på celluliter och ödem. Den är naturligt antiseptisk och antiinflammatorisk och har en sammandragande verkan på huden. Unga björkblad kan man också äta i sallader, som pesto eller blanda i sås till fisk. Som dryck kan björklöv användas i saft, juice eller infusion. Björksav drömmer jag fortfarande om att tappa en dag, den magiska kraften i björksav går jag inte ens in på här. Läs gärna vidare om det.

Tall och gran kan användas både invärtes och utvärtes. De hämmar svamp, ökar blodcirkulationen och är värmande. Ett ångbad med tall- eller granbarr kan hjälpa mot bihåleinflammation och slemhosta. Använd även tallbarr som fotskrubb, fotbad eller i salva.

Tall är rik på C-vitamin, antioxidanter, kalium, kalcium, magnesium, zink och järn - så i en överlevnadssitaution är tallen din bästa näring. Förr använde man kådan från tallen som tuggummi då den är antibaktriell. Tallbarr kan ätas genom att torka, mixa och blanda ner som krydda i sås eller marinad.

Granskott är en riktig delikatess. Med granskott kan du göra saft, sirap, sylt, salt eller pickla dem. Tänk bara på att plocka enligt lagar och regler då granskott är lite av en specialare där.

Nässlor är renande och läkande. Brännässlan är sammandragande, stärkande och mjukgörande för huden. Gör olja/salva och använd mot hudåkommor såsom eksem och psoriasis. Lindrar även lättare brännskador och insektsbett. Invärtes har den bl.a. urindrivande, blodbildande och antiinflammatoriska egenskaper. I mat kan den användas som spenat och i soppor, smoothies, juice, desserter, pesto m.m. Kan malas ner till pulver och strösslas på och i det mesta (t ex över gröt) för en näringsrik boost.

Läs mer: Plocka nässlor

Groblad har sårläkande egenskaper. Grobladet innehåller flera olika aktiva ämnen som dödar bakterier, lindrar inflammerad hud och insektsbett. Kan användas som salva, omslag eller som infusion/te. Du kan också ta hjälp av groblad för att dra ut stickor. Med ett omslag lockar bladet ut stickan inom ett dygn. Fröna kan man rosta och använda i müsli.

Lavendel har antiseptiska, sårläkande, inflammationshämmande och hudförnyande egenskaper. Den har en uppmjukande och lugnande effekt på irriterad hud, allergiska utslag, eksem e t c. Växten är även bra mot svamp, insektsbett och brännskador. Insekter gillar inte lavendeldoften, så använd den för att avskräcka dem. Lavendelolja kan användas mot lättare depression och sömnlöshet.

Kamomill är naturligt lugnande medel. Kamomillen är antiseptisk, har anti-inflammatoriska och sårläkande egenskaper. På irriterad hud verkar den mjukgörande, mild och lugnande. Den gör gott vid lättare besvär av akne, eksem, klåda, insektsbett, brännskada eller solsveda. Och ger det bästa lugnande god-natt-teet. Drick te/infusion när du är stressad, orolig, har magkatarr eller har svårt att sova (då gärna med varm mjölk).

Daggkåpa har förmåga att bland annat lindra klimakteriebesvär. Den mjukar upp torr och känslig hy, men är även bra mot fet hy. Den förebygger rynkor och främjar nybildning av hudvävnad. Den är sammandragande och blodstillande för finnar och andra hudinflammationer och är även bra för narig och sprucken hud på händer och fötter. Den kan också användas som sårförband och i te.

Röllika (rölleka) är både antiseptisk, stillar blodflödet och lindrar sårskador. Växten är bra utvärtes mot blåmärken, insektsbett och fungerar sammandragande på huden. Fästingar skyr lukt av rölleka så använd det som fästingmedel. Invärtes verkar den inflammationshämmande och mot led- och muskelvärk. Den kan också hjälpa mot magsmätlningsbesvär, PMS, mensvärk, förkylning, högt blodtryck m.m.

Ringblomma kan användas för att garnera och smaksätta mat. Hela växten går att äta. Blomman har sårläkande och inflammationshämmande egenskaper. Bra mot hud och läppsprickor, lättare eksem och brännskador. Den är sammandragande, rengörande och ger näring till huden. Ringblomssalvan är min huds bästa vän!

Rödklöver har ett mycket rikt näringsinnehåll med både vitaminer, proteiner och mineraler. Den innehåller ett hormon som liknar östrogen och kan därför lindra klimateriebesvär. Rödklöver stärker hela kroppen, har antiinflammatoriska och anioxidanta rengörande egenskaper och motverkar infektioner. Den fungerar också bra mot eksem och andra hudproblem.

Bär och svamp

Skogen har ett helt skafferi av ätbart (som ni märkte ovan) och det vanligaste är väl att vi går ut i den för att plocka bär och svamp.

Naturen bjuder oss på många bär - t ex blåbär, lingon, smultron, hallon och den norrländska delikatessen hjortron. Lingon, tranbär och hjortron är bra att göra gelé, saft och dylikt på då de innehåller naturligt konserveringsmedel och därför håller länge. Det gäller även för rönnbär. De sistnämnda kan också saltas in och picklas.

Läs mer: Lingon

Trumpetsvamp, soppar, taggsvamp, riskor, tickor, murklor… ja det finns mer än kantareller. Med Niki Sjölund kan du bli en riktig svampexpert så kolla in hans instagram. Svamparnas rike är stort och möjligheterna är oändliga för den som vill fylla svampkorgen med variation.

Läs mer: Plocka kantareller

Ta vara på och använda växter

Det mesta jag plockar brukar jag koka eller torka. Svamp förväller jag. Bär och blad sköljer jag vid behov (om de inte redan är torra och att det går att putsa bort eventuell jord och pollen).

Gör eget te på örter

Det enklaste sättet att använda läkeväxter är som en kur på örtte. I boken “Häxans trädgård” finns en väldigt bra lista på örter och vilka åkommor de hjälper emot med många fler än de jag nämnt ovan.

Det är enkelt att göra eget te av naturens rikedom. Det svåra är att välja vad man ska blanda i sin teblandning av det stora utbudet. Det går att använda örter för specifika hälsoproblem eller bara favoritsmaker. En god grund är att använda mynta eller blad från bärbuskar som bas och sen bygga på smaker därifrån. Eller om du vill: ta in en egen tebuske hemma - finns i olika tevarianter.

Avkok och infusioner

Avkok eller infusioner (med mer växt än vatten), salvor och oljor av örter är andra lämpliga användningssätt. Läkande blad kan man linda runt som omslag ihop med en gasbinda. Oljor kan man lätt göra genom att låta växten dra i rapsolja. När jag gör salvor brukar parfymfri kokosolja vara det bästa alternativet.

Näringsrika pulver

Om du inte ska använda det du har plockat direkt går det även bra att torka, frysa eller mala ner växter till pulver. Nässelpulver, pulver på björklöv eller nyponpulver är utmärkt att använda i t ex smoothies eller gröt som extra näring.

Gör naturligt shampo, tvättmedel, diskmedel

Björklöv innehåller saponiner som har renande effekt och skapar såpa. Bäst verkan har de späda löven på våren. Gör tvättmedel, sköljmedel eller schampo genom att göra ett avkok på det och ha i lite äppelcidervinäger för bättre effekt.

Såpnejlika är som björklöv en renande växt som kan användas både som schampo, diskmedel och tvättmedel. Plockas bäst i juli/augusti men eftersom rötterna är extra användbara med högre halt saponiner går de att plocka även senare.

Läs mer: Schampo av såpnejlika

*

Vad plockar du i naturens skafferi?

var det något du blev sugen på att testa?

Gör eget schampo av såpnejlika - enkelt recept

Ett helt naturligt schampo av den vildväxande örten såpnejlika? Ja! Detta tips från en följare var helt i min smak. Så nu har jag gjort mitt eget schampo som också går att använda som tvätt/diskmedel. Speciellt kläder av ull tvättas bra med detta avkok på såpnejlika. I min framtida trädgård ska jag definitivt odla såpnejlika för att bli självförsörjande på schampo, tvätt- och diskmedel.

Hur fungerar såpnejlika?

Såpnejlika innehåller saponiner som minskar ytspänning och gör rent genom att lösa upp fett och smuts. Med lite äppelcidervinäger eller ättika löser saponinerna upp sig ännu mer. Helt naturligt!

Hela örten går att använda även om rötterna är bäst. De plockar du bäst i slutet av sommaren, de blekrosa eller vita blommorna kommer i juli. Såpnejlika trivs i fuktiga miljöer, t ex längs vattenstråk.

Recept på schampo med såpnejlika

1. Hacka 2 dl stam/blommor/rot (3 dl torkat).

2. Koka örten i 4 dl vatten i 10 min (eller häll över kokhett vatten).

3. Låt svalna.

4. Tillsätt en skvätt ättika eller äppelcidervinäger för bättre effekt.

5. Sila av och häll upp på flaska.

   Redo att användas!

Använd såpnejlikeschampo

Häll långsamt ca 1 dl över håret beroende på hårlängd, massera in och skölj ur med vatten. Det behöver inte löddra - det blir rent ändå. Efterskölj med fördel med en skvätt äppelcidervinäger i vatten, som balsam!

Hur länge håller schampo med såpnejlika?

Det står sig i kylskåp drygt en vecka. Värm upp det lite inför användning, t ex i rumstemperatur eller på spis. Spara några torkade kvistar för att göra nytt inför framtida hårtvättar eller klädtvättar.

*

Det går också bra att göra schampo med björklöv som också innehåller saponiner. Här har Tidningen Land skrivit om det.

Hitta, plocka, lagra och laga kantareller

Jag är ingen svampexpert, men jag verkar däremot ha rätt blick för att hitta kantareller. Detta svampår är det nog inte svårt för någon att hitta skogens guld men om du behöver lite stöd dit så ska du få mina bästa tips! Jag bjuder också på hur jag går tillväga när jag plockar, lagrar och lagar dessa läckerheter.

Hitta kantareller

Gula kantareller

Gula kantareller gömmer sig ofta i fuktig mossa eller under löv men när de växer till sig gör de sig väl synliga med sin klargula färg. De gillar att växa i lummiga täta skogar där solen inte ligger på direkt. Kantarellerna växer helst nära vattendrag, i spår där vatten kan samlas och gömmer sig gärna i mossa och under löv och grenar som bevarar fukten. I backig skog ska du leta i nedre delen av backarna, då det är där fukten samlas.

Sommarkantarellerna som är mer kompakta och runda i sin form växer gärna i utkanten av skog, i backar och lite torrare än den gula kantarellen. De tål mer sol, men behöver också mycket vatten. På öar där luften kan hållas fuktig finns de ofta redan i juni.

Trattkantareller

Trattkantareller växer som bäst i fuktig mossa. Gärna i hålor under stenar och rotsystem. Har det varit omväxlande regn och sol i höstdagarna finns det säkerligen kantareller. Trattkantareller verkar föredra barrträd men växer ofta i blandskog. Liksom de gula föredrar de backar men på lite mer öppna ytor.

Kantarellerna sprids liksom annan svamp lätt med rådjuren. Om du följer rådjursstigarna i skogen eller spår efter skogsmaskiner så kommer du garanterat att råka på några kantareller. Svamp sprider sin mycel genom rotsystem på t ex träd, vilket gör att du lätt kan hitta trattkantareller runt ett helt träd. Väldigt ofta barrträd som tall och gran. Trattkantareller växer sällan ensamma.

Plocka kantareller

När jag plockar kantareller försöker jag låta den sista rotdelen sitta kvar i jorden eller så bryter jag av den och lägger tillbaka den i jorden. På så vis kan kantarellerna fortsätta växa och sprida sig och du kan återvända dit igen för nya kantareller. Jag låter också de minsta svamparna vara kvar så att de får växa till sig. Eftersom kantareller är ganska lätta att rensa försöker jag också ta bort barr och löv redan i skogen. Som princip: lämna så mycket av skogen som möjligt i skogen. Då blir det också mindre att rensa hemma.

Rensa kantareller

Hur man rensar svamp beror kanske mycket på hur perfektionistisk man är och hur mycket smuts svampen samlat på sig. Jag slänger ofta ner kantarellerna i ett vattenbad, låter vattnet rensa upp en del och skrubbar bort den värsta smutsen med mjuka fingerrörelser. Ett annat sätt är att rensa dem utan att blötlägga antingen för hand eller med en mjuk svampborste. Det går också bra att göra när de torkat, beroende på hur smutsiga de är.

Lagra kantareller

Kantareller är den bästa svampen för torkning ihop med trumpetsvamp. Annan svamp är bättre att förvälla (koka i sin egen vätska tills den kokat bort) och frysa in.

Dela kantarellerna i mindre bitar och torka på tidningspapper, i hushållstork eller i ugn på låg temperatur. I ugn kan de bli lite brända, så bäst är om du kan lufttorka. Svampen ska vara snustorr när den har torkat klart. Förvara sedan i väl rengjorda glasburkar. Självklart går det bra att också förvälla och frysa in.

Tillaga kantareller

Efter en tur i svampskogen är det obligatoriskt med minst en svampmacka till kvällen. Finns nog inget godare än smörstekta färska kantareller efter att ha varit ute i en fuktig skog. Mitt bästa recept för svampsmörgås (med inspiration från extramamman):

Svampsmörgås

1. Rensa kantarellerna, dela dem i mindre bitar (gärna för hand).

2. Hacka lite schalottenlök.

3. Fräs svampen i en stekpanna tills vätskan kokat bort.

4. Lägg i smör/olja och schalottenlök, fräs tills löken mjuknat.

5. Ha i en liten klick dijonsenap, rör ihop.

6. Häll på valfri grädde (vispgrädde blir godast) och rör medan svampen suger i sig grädden.

7. När det kokat ihop och har konsistensen av en krämig sås tar du av från plattan, kryddar med salt (gärna havssalt) och svartpeppar (eller citronpeppar).

8. Om du vill kan du steka brödet lätt i pannan för att ta vara på de sista smakerna innan du fördelar den stuvade svampen på det.

9. Jag brukar garnera med persilja ovanpå. Även riven ost gör sig gott som topping. Njut ihop med en kopp te.

Kantareller gör sig också gott i grytor och som pastasås eller brunsås. Knaperstekta kantareller ger det lilla extra som garnering på pizza.

Har du något gott kantarellrecept eller något tips du vill dela med dig av i ämnet?

Plommonrecept - och konsten att kärna ur plommon

Plommon kan verkligen ge ett överflöd vissa år och detta år är ett riktigt plommonår. Jag frågade mina vänner på Facebook om de hade frukt de behövde bli av med och många hade just plommon. Men vad kan man göra med plommon då? Ja det har jag undersökt efter att jag fick hem 7,5 kg av dem. Här kommer några idéer och recept på saft, sylt, marmelad och snacks. Men först tänkte jag dela med mig av två effektiva sätt att kärna ur plommonen.

Kärna ur plommon

Det finns två effektiva sätt att kärna ur plommon som jag har hittat.

1. Häll en bottenskyla (täck botten) med vatten i en kastrull. Räkna plommonen och lägg i dem i kastrullen. När plommonen mjuknar släpper kärnorna och flyter upp till ytan. Du kan skynda på det genom att mosa plommonen under tiden. Rör om då och då. Plocka sedan ur plommonkärnorna med en hålslev och räkna så att du får lika många kärnor som du la i plommon.

2. Dela plommonet på mitten (helst i motsatt riktning mot skåran). Vrid loss halvorna genom att vrida dem åt motsatta håll. Dela sedan halvan med kärnan på hälften. Vrid loss den lösare halvan på samma sätt som tidigare. Sedan tar du ett grepp om kärnan och vrider ur den ur den sista kvarten. Klart!

Torka plommon

Kärna ur plommonen, dela i kvartar. Torka sedan i 60 grader i 14-16 timmar i frukt- och svamptork eller max 50 grader i ugn, ca 8 timmar. De ska vara sega och skrumpna i konsistensen när de är klara. Lägg i återförslutningsbara påsar eller glasburkar. Perfekt som snacks på en utflykt, för att dämpa sötsug om kvällen eller som extra energi under dagen eller till frukostgröten eller -yoghurten.

Plommonmarmelad och plommonsylt

Jag gjorde marmeladen efter ett recept från My Feldts magiska bakbok. En variant av det receptet finns här, då med karamelliserad lök. Marmelad görs enkelt med strösocker eller syltsocker (håller längre med det) och helst med vaniljstång men en billigare variant är vaniljsocker. Beräkna ca 1 liter socker till 1 kg plommon ihop med 1/2 tsk vaniljsocker. Koka upp plommonen tills de mjuknat, låt vaniljstången/vaniljsockret koka med, tillsätt socker och låt sjuda i ca 20 minuter. Gör ett test genom att lägga upp en bit av marmeladen på ett fat, ställ in i kylen och låt svalna. Om den sen har en marmelad-konsistens vet du att det är klart. Tillsätt saft från 1 citron och ta bort vaniljstången, häll upp i sterila glasburkar och förvara i kyl/frys.

Sylt görs på samma sätt, men med mindre socker, 3 dl till 1 kg plommon, och utan citronen. Jag gillade verkligen detta recept med kardemumma och vanilj från Leva Hållbart.

En annan variant är att göra kompott eller kräm som funkar bra som mellanmål eller kvällsmål. Det bär ätas relativt fort ändå även om kompotter brukar stå sig upp till en vecka i kylen. Så planera också för att kunna äta upp det! Kompott kan även ätas till glass eller till gröt. Mums!

Kompott av plommon

Vid kompott gör man helst basen först. För 4 portioner: 0,5 dl vatten, socker (2 msk till ca 12 plommon) och smaksättning (t ex vaniljstång/vaniljpulver, stjärnanis, rödvinsvinäger, kardemumma/kanel) kokas ihop och sen läggs de urkärnade plommonen i. En variant av plommonkompott finns här.

Plommonkräm

Plommonkräm tillagas genom att koka upp plommon i 15-20 minuter tills de är mjuka, vända ner strösocker efter smak och låta sjuda. Rör sedan ut potatismjöl i vatten och vänd ner medan du vispar, låt sjuda upp igen utan att koka och ta sedan av plattan. Låt svalna och servera den antingen ljummen eller som kall kräm. Fullständigt recept med mått hittar du på Jennys matblogg.

Plommonsaft

Jag använde mig av ett enkelt recept från ICA när jag gjorde min plommonsaft. Koka sönder plommonen tills de är mjuka, låt rinna av i handduk/saftsil i cirka en timme och blanda sedan i socker tills det har lösts upp, häll upp i väl rengjorda flaskor och förvara i kylen! Superenkelt och gott!

Har du något favoritrecept med plommon? Vad tycker du bäst om?

Lingon - skogens röda guld

Det är högsäsong för lingon! Under min visit till norra Västmanland förra veckan täckte lingonen myrerna och trängdes med blåbärsrisen vart jag än såg. Lysande röda superbär. Tänk att ett litet bär kan innehålla så mycket som stärker vår kropps hälsa! Perfekt att frysa ner inför vintermörkret eller börja fylla på depåerna redan nu. Det är en ynnest att vi lever i ett land som Sverige där vi har allemansrätt och kan gå ut i skogen för att plocka bär och svamp och annat ätbart direkt från naturen. Som gjort för våra kroppar.

Hälsofördelar av lingon

• Stärker immunförsvaret.

• Förebygger och lindrar urinvägsinfektioner.

• Förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.

• Inflammationshämmande för slemhinnor vid urinvägar och tandkött.

• Främjar insulinproduktion och kan förebygga diabetes.

• Sänker blodtrycket.

• Förebygger cancer.

• Minskar negativa effekter av fet kost och kan med fördel ätas till sådan.

Det är främst antioxidanter som ger hälsofördelarna även om bären också innehåller vitamin A, B9, C, E och K samt kalcium, fosfor, järn och kalium. Vilket superbär! 

Att använda lingon

Lingon innehåller bensoensyra vilket fungerar konserverande och ger dem lång hållbarhet. Lingonsylt kan därför stå sig i många år. 

Lingon kan användas för att göra saft, sylt och gelé. Även om det traditionellt serverats med kötträtter finns det väldigt många andra smakkombinationer som fungerar bra med lingon. Quorn- och sojaprodukter eller svampbiffar och kålpudding gifter sig bra med lingon. Lingonglass eller sorbet är också populärt.

Själv fryser jag ner för att plocka fram till smoothies som stärkande drycker under vintermörkret. Jag är också sugen på att testa att göra glögg av det till juletiden. Jag har alltid haft lite svårt för lingonsmaken, men ett så näringsrikt bär vill jag ju ändå ta vara på!

Hur vill du ha dina lingon?

Använd plastförpackningar - igen och igen

Släng inte plasten om du kan använda den igen

I juli har Sustainable Influencers tillsammans med andra miljökämpar temat #plasticfreejuly - för att motverka den skada plast orsakar för miljön, framför allt samlas mikroplaster i havet. Att plastbanta, dvs byta ut plast i våra hem och vanor till mer hållbara giftfria material, är verkligen ett nödvändigt steg för hälsan och miljön.

Naturskyddsföreningen skriver:

Av de cirka 300 miljoner ton plast som årligen produceras i världen antas några procent, mellan 5 och 13 miljoner ton, hamna i naturen.

Mer hållbara material är självklart att föredra. Istället för plast kan vi t ex använda glasburkar, stål, tyg och bambu som har längre livslängd. Det bör ses som det privilegium det är, att ha råd med det. Det finns fortfarande inte tillräckligt med alternativ till plast, och all plast är inte dålig. De med minst chans att förändra detta är de med minst resurser och det är också den grupp som drabbas hårdast av miljöförstöringen. Som alltid bör ansvaret ligga hos myndigheter och företag att göra den verkliga skillnaden.

Vi kan också ta ansvar för att den plast som produceras återanvänds, på ett mer hållbart sätt. Så gå inte hem och släng all plast!

Vad kan vi då göra med all plast som ändå finns i våra hem?

Så undviker du att plastpartiklar frigörs

De tillsatser som finns i plast kan vara bundna olika hårt och detta spelar roll för hur de läcker ut. Vi bör undvika att värma upp plasten, men också hindra den från att komma i kontakt med feta, sura och basiska vätskor. Så vid återanvändning är rekommendationen att främst förvara torrvaror i plastförpackningar. För vätskor fungerar glasförpackningar mycket bättre! Och det är ju dessutom lite mer estetiskt tilltalande måste jag säga ;)

Undvik plastförpackningar

I de allra flesta fall går det att undvika plastförpackningar, men ibland inte. Jag tycker att det är svårast när det kommer till fryst mat. Det bästa är så klart att köpa grönsaker och frukt i lösvikt och ta med egna tygpåsar till dessa, alternativt använda papperspåsar. Det gör jag som regel. Ändå kommer jag hem med plastförpackningar nästan varje gång jag handlar. Många gånger har jag inte råd att köpa annat, och lika många gånger finns det inte plastfritt. Vi gör så gott vi kan och hållbara lösningar är på väg.

Återanvänd plastförpackningar

Vanliga brödpåsar eller andra plastpåsar går att använda om och om igen genom att skölja/torka ur. Jag sköljer även ur kaffeförpackningen och använder som förvaring till bl.a. hembakt bröd i frysen. Detta gäller också för pappersförpackningar - mjölpåsen sparar jag gärna för att ta med frukt, en mellanmål-smörgås eller ha som förvaring till annat.

Plastlådor av alla de slag använder jag för att frysa ned bär, till hemlagade såser och tillbehör. Kom ihåg! Viktigt att INTE värma upp dem, och att inte använda dem till förvaring av mat som har syra i sig som t ex tomatsås. En hel del plastlådor kan jag använda mig av när jag odlar, t ex sallat eller spenat trivs bra i dessa lådor. Och när mina egna tomater mognar kan de förvaras i kyl i en plastlåda.

Andra sätt att återanvända och återbruka plast

• Använd plastlådor som förvaring på vintern och blomlådor på sommaren.

• PET-flaskor för jämn bevattning. Fyll med vatten och tryck ner i jorden så att vattnet stannar - istället för vattenkulorna som säljs i butik.

• Gör smycken eller dekorationer för inredningen genom att klippa och limma ihop plast.

• Skapa förvaring för t ex småsaker, pennor och skruvar.

• Återanvänd plastbestick om du har sådana.

• Väv/fläta/virka en matta, en korg eller en väska.

• Plantera direkt i jordsäcken eller använd den för att blanda till ny jord med t ex kompost.

Läs mer:

• “Rätt plast på rätt plats” av Naturskyddsföreningen.

• Fler idéer finns t ex på den här härliga Pinterest-tavlan.

• Pysselbolaget hade temat “Skräpåret” 2020 och har massvis med tips på hur vi kan skapa med skräp - och här finns också härliga plast-pyssel i flera varianter.

• Kamea skriver klokt om ojämlikhetens konsekvenser för hur plast används.

*

Har du fler tips på hållbara användningsområden för plastförpackningar?

Sommarbalkongen lämnad i andras omsorg

I de varma sommardagarna förra veckan följde jag grödorna på balkongen med spänning. Det var nästan så att jag kunde se grönkålen växa varje minut i solens kraft. Igår fyllde jag på vatten längs växternas rötter för att lämna dem i växtvakternas omsorg. Jag är djupt tacksam för att jag har vänner som förstår vad min växtfamilj betyder och hjälper mig att hålla dem vid liv när jag inte kan.

Något av det roligaste projektet på sommarbalkongen blev en säck överbliven gratängpotatis från i påskas. Hela påsen hade grott och istället för en Janssons frestelse tryckte jag ned dem i en låda med bokashi-jord. Det är något extra att ta tillvara på rester både i jord och växtlighet. Det tog fart direkt och plantorna har en så ljuvligt mullig färg att de är en fröjd för ögat.

Tomater är ju en favorit hos mig! För att de ska klara sig nu svalde jag mitt plast-motstånd och ordnade plastbackar som de kan stå i för att dricka under de heta sommardagar som väntar. Så behöver inte växtvakterna mer än fylla upp också. Här finns fler tips om hur du tar hand om dina tomater.

Under flera veckor har jag sett tomatblommor förvandlas till klasar av fylliga körsbärstomater, men de tog tid på sig att ändra färg och mogna. I lördags hade några äntligen blivit gula! Då tog jag till knepet att lägga dessa ihop med ett äpple som avsöndrar etylen för att påskynda mognaden. Det funkade! Igår innan jag åkte till sjukhuset kunde jag smaka några saftiga rödorange tomater. Inget är så gott som egenodlat! Äpplen kan också påskynda annat att mogna, som t ex avokado. Tips tips!

Smultronen fick lämna förkultiveringen och fylla den kruka som vällde över av en prunkande smultronbuske förra året. Jag hoppas på detsamma i år och det ser mycket lovande ut!

Den vackra rosen av sorten “Climbing iceberg” köpte jag till mig själv som en tidig examenspresent. Jag drömmer om en spaljé att binda upp den mot och att den ska få växa upp på nytt år efter år längs balkongväggen. Med tråkiga rosableka balkongväggar färgade av stadens avgaser behövs något sådant.

Örterna har fått stanna inomhus, och dag för dag har jag skördat blad och torkat. Mest blir det citronmeliss och basilika i år, för det är det som går åt mest här. Har du några favoritörter att odla eller äta?

Förutom körsbärstomater har jag skördat grönkål och mangold. Så frasigt härliga blad som åkte in i frysen i väntan på bättre tider. Förhoppningsvis växer de frodigt fortsatt under sommaren så att det blir mer skörd senare. Annars sätter jag nya frön i jorden och odlar under höst- och vinterhalvåret. För det går ju precis lika bra! En smarrig grönkålspaj vore ju inte fel i höstens mörkare dagar.

Det var med vemod i bröstkorgen som jag stängde balkongdörren. Jag kommer att sakna morgnarna med förundran över grönskan i solen med en iskaffe i handen. Jag kommer att tänka på potatisen som gror och smultronen som mörknar mot slutet av sommaren. Det kommer fler somrar där jag får se frön bli mat och växter sträcka sig mot solen. Och isbergets vita blommor bär jag närmast hjärtat. Som en påminnelse om att fortsätta växa även in i vinterns förunderliga tid.

Nässlor - med recept på nässelsoppa

Nässlor är näringsbomber

Nässlor innehåller rika mängder näring, såsom karotin, vitamin A, vitamin C och viktiga mineraler. Dessutom innehåller de rikligt med järn vilket ju kvinnor tenderar att ha en brist av. Nässlor är alkaliska och det betyder att det också balanserar kroppen. De är bra för tarmarna och urinvägarna, samt motverkar infektion och inflammation.

Källa: Kurera.se

Att tänka på när du plockar nässlor

Det är första gången jag plockar nässlor, och jag var fullt utrustad med mina tjockaste handskar. Viktigt för att inte bränna sig!

Undvik att plocka nässlor nära vägar då naturen samlar upp mycket av de gifter som vi människor släpper ut. En fantastisk egenskap, men inte så bra att få i sig.

Hur tar jag hand om nässlor?

Börja med att förvälla dem så att de förlorar sin brännande förmåga och så att småkryp och smuts försvinner. Jag valde att torka mina i min frukt/ört/svamptork men de kan torkas snabbt utspridda på t ex brickor. De går också bra att frysa in eller smula sönder till ett pulver.

Vad gör jag av nässlor?

Använd i olika maträtter! I såser, grytor, gratänger, soppor. Använd som extra krydda eller byt ut andra gröna grönsaker, t ex spenat. Du kan också ha nässlor i smoothies för extra energiboost! Eller varför inte göra nässelglass?

Nässlor kan du även brygga te på, eller stötta över morgongröt eller en tallrik fil. Nässlor är också bra för huden, så lägg i den i ett fotbad vetja!

Recept: Nässelsoppa

Färska nässlor gör sig extra bra i soppa, så jag passade på att göra en sådan denna regniga onsdag.

Recept för 4 personer
Inspirerat av Arla Köket

Du behöver:

• 2 liter nässlor

• 2 schalottenlökar

• 2 msk smör/olja

• 1 knippe gräslök

• 1/4 fänkål

• 1 msk vetemjöl

• 1 liter grönsaksbuljong

• 1 1/2 dl grädde (växtbaserad, matgrädde eller vispgrädde efter önskemål)

• Salt och svartpeppar

• Ev. ramslökskrydda

• Till servering: rostad lök, ägghalvor och bröd.

Gör så här:

1. Rensa, skölj (med handskar) och förväll nässlorna i ca 5-10 min. Sila av nässlorna, krama ur vattnet (med t ex en grythandske i silikon) och hacka dem något.

2. Skala och finhacka lök. Hacka fänkålen tunt. Fräs löken mjuk i en kastrull, fräs fänkålen med en stund och klipp ned gräslöken men spara lite till garnering.

3. Pudra över mjölet. Ha i nässlor, buljong och grädde. Låt koka ca 5 min. Smaka av med salt, peppar och eventuellt ramslök eller örtsalt.

4. Toppa soppan med ägghalvor, en klick crême fraiche, gräslök och rostad lök. Servera gärna med nybakt bröd eller en hård smörgås.

*

Har du provat nässlor? Vad har du gjort då?