Ringdans och blomsterkransar, skålande glada människor, lekande sommarklädda barn, stora sällskap vid långbord och familjeporträtt målar upp en bild av midsommarens idylliska gemenskap. Då är det viktigt att minnas att det är den yttre bilden och inte vad som sker inom dessa människor och relationer. De bilder som inte syns och finns.
Många människor spenderar midsommar i ensamhet. Oavsett om ensamheten, eller självsamheten, är frivillig eller inte så påverkas vi av förväntningar och det vi ser omkring oss. Det är lätt att känna utanförskap, eller att känna krav på hur det ”borde” vara. Jag har brottats en del med det. Tills jag valde att lyssna inåt.
Några midsomrar har också varit precis sådär idylliska för mig - och jag har också känt det i själen. Gemenskap, glädje, den grönskande inre friden. Jag har också känt utanförskapet, sorgen. Ibland har jag låtsats att det är vilken dag som helst och stängt av alla intryck utifrån. Och vet du? Allt är okej. Alla känslor får finnas. De får också finnas samtidigt.
Även i gemenskap kan man känna sig ensam. Även i gemenskap kan sorgen bli extra stark för att man blir påmind om det som inte har funnits.
För mig har det bästa varit att låta allt vara okej. När jag tillåter mig att känna allt samtidigt eller inte känna alls och ger utrymme för just det jag behöver så gör det hela skillnaden. Då är jag med mig själv.
På senare år har jag haft möjlighet att delta i traditionellt uppstyrda midsommarfiranden. Varje inbjudan är viktig. Den säger ”du får höra till”. Men på grund av min kroniska utmattning och att social samvaro är något jag behöver begränsa för att må bra så har jag många gånger valt att stanna hemma. Det har jag också gjort på andra högtider. För att det är ju då, i lediga röda dagar, som jag faktiskt kan göra det jag behöver mest: vila.
Däremot betyder inte det att jag inte firar. Jag har valt att skapa egna firanden, i mitt eget sällskap. Det är något av det finaste jag har nu. Jag skapar min egen pirriga förväntan inför en dag som bara är min.
Förra året förberedde jag en midsommarlunch med allt gott jag själv ville äta. Sparris i ugn, rökt lax, krämig potatissallad och färska grönsaker från balkongodlingen. Och en läskande citronlemonad till. Det var himmelskt gott!
Mätt och belåten packade jag en väska med picknickfilt, fika, sytillbehör, finklänningen och badkläder. Nu skulle jag ut på äventyr!
I naturreservatet intill mitt hem finns en så magisk plats med höga ståtliga ekar, vildblommor, småfåglar och fjärilar. Vid midsommar strålar solen genom de massiva lövverken i vad som bara kan liknas vid en saga. Där slog jag mig ner i några timmar. Plockade blommor på ängen, band en midsommarkrans, fotograferade porträtt i godan ro, dåsade till en stund på picknickfilten och drack sommarens godaste kopp kaffe till fågelsång. Jag såg inte en människa under hela tiden. Mest mygg 😅
Innan jag vände hemåt för en till omgång midsommarmat cyklade jag för ett svalkande dopp i ån. Stora blomsterbuketter följde med mig hem, och i midsommaraftonens ljusa kväll tog jag mig iväg ännu en sväng för ett kvällsdopp i skymningen. Vinden lockade mitt fuktiga hår på väg hem i en tyst stad. Själen hade fått ro.
I år tittar jag på foton från tidigare somrar, minns och känner. Jag fortsätter på min bucket list om vad jag vill göra när jag är frisk(are). Jag önskar att det kommer lite regn (haha ja förlåt) så att jag får känna doften. Friskheten i sommarregnet. Har jag tur får jag komma ut. Då ska jag se till att känna bara fötter mot marken.
Även om det kan kännas provocerande och förenklande (och också är det) så kan vi skapa ett rum inom oss i fantasin där livet kan få gro som vi önskar det. Vi kan låta minnen få liv igen där. Foton är ett utmärkt sätt att göra det på ju. Vi kan ta vara på det lilla och göra det stort. Göra stjärnhimlar av guldkanter. Vi måste inte det. Vi måste ingenting. Vi kan lika gärna välja att låta dagen få vara vilken dag som helst eller rent av en dag för sorg eller återhämtning. För mig är det en nyckel till självomsorg, att göra det finaste jag kan av det jag har. Ta tillvara. Låta mig vara.
✨
Vad har du för känslor inför midsommar? Har du något planerat? Vad behöver du just nu?
